Svensk Ungdoms politiska ABC

Adoption SU anser att alla myndiga personer, över 25 år ska ha rätt att prövas som adoptivföräldrar. Homosexuella par är lika goda föräldrar som andra par och därför borde såväl intern som extern adoption tillåtas även för dem.

Barnfamiljer Familjen ansvarar i första hand för uppfostran och skapande av trygghet. Vår familjepolitik ska beakta och bejaka den mångfald av familjeformer som finns i dag. Alla kommuner bör erbjuda föräldrarådgivning. Det ska vara möjligt att kombinera barn och karriär. Modellen 4+4+4, där mamman och pappan rättvist delar på föräldraledigheten är ett steg i rätt riktning mot ett mera jämställt föräldraskap. Kommunerna har en viktig roll i att stöda barnfamiljerna och ge de den trygghet och hjälp de är i behov av.

Bistånd Biståndspolitiken i Finland och EU ska understöda långsiktiga mål som hållbar utveckling och ett utrotande av fattigdom. Finlands och hela EU:s biståndsinsats ska koordineras gemensamt och följa FN:s rekommendationer. Finland ska avsätta 0,7 procent av BNI för utvecklingshjälp innan år 2012 och 1 procent före 2015. Detta bistånd ska vara reell hjälp till landets befolkning och inte gå till amorteringar på lån.

Bostäder Kommunerna ska i första hand ska avhjälpa bostadslösheten genom att se till att det finns tillräckligt med bostäder i alla prisklasser. Också markplaneringen ska ge individen valmöjligheter. Dessutom det allmänna bostadsbidraget inte ska ha någon maximigräns för antalet kvadratmetrar i bostaden, endast en gräns för maximihyra. Inte heller husets ålder eller renoveringsår ska påverka stödets storlek.

Demokrati Demokrati står för människans grundläggande rättigheter och friheter, bland dem rätten att uttala sig, rätten att förena sig och mötas samt rätten att ha en politisk åsikt. Makten i en demokrati kommer från folket, varje medborgare ges chansen att påverka politiskt på olika nivåer. De demokratiska rättigheterna måste tryggas också i framtiden.

Djurskydd Det förebyggande arbetet är ytterst viktigt inom djurskydd. Djurskyddsbrott är underställda strafflagen. Straffen för djurskyddsbrott bör också skärpas. Rätten att hålla eller sköta djur bör gå förlorad i samband med fällande dom för djurskyddsbrott.

Elevvård Alla elever ska ha tillgång till en studiehandledare, skolkurator, hälsovårdare och psykolog. Tröskeln att besöka skolpsykologen måste göras lägre genom att skolkuratorn syns i skolvardagen och genom att alla elever besöker såväl skolhälsovårdaren som psykologen regelbundet. Antalet elever per elevvårdsteam måste begränsas till 600.

Energi Den outnyttjade energipotentialen som finns i vårt land i t.ex. bioavfall från lantbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri samt från vindkraft och andra utvecklingsbara produktionsmetoder bör tas i bruk. Så kallade inmatningstariffer skulle understöda lokalproducerad elkraft. Tillgången på energi kan även förbättras genom energieffektivitet. Det inhemska kunnandet i energisektorn ska tas till vara och stödas mer kraftfullt än i dag. Utgångspunkten i all energiproduktion ska vara ekologisk hållbarhet och etiskt godtagbara metoder. Matgrödor ska inte odlas för användning i energiproduktionen.

EU EU ska vara federalt och basera sig på Lissabonfördraget. Fördraget för med sig många behövliga förändringar och bör ratificeras av alla medlemsländer. Finland måste säkerställa att landets intressen och särdrag beaktas, då förändringarna i framför allt röstviktningen och det minskade antal kommissionärer genomförs. Av särskild betydelse är att minoriteternas intressen bevakas. Därför ska ett antal platser i parlamentet vikas åt de största minoriteterna. Kravet på aktivt lobbande i EU:s institutioner är ännu större än tidigare när Lissabonfördraget trätt i kraft.

Europa Finland bör även samarbeta med de europeiska länder som inte tillhör EU. Gränshinder i form av visumtvång för europeiska länder utanför EU bör slopas. Ett större ansvar måste också tas över EU-gränsen. Samarbetet ska förverkligas genom både bilaterala och multilaterala avtal. Finland ska också ta en aktivare roll i de samarbetsorganisationer som verkar i Europa, framför allt Europarådet, OSSE och EFTA. Europarådet har genom den europeiska människorättsdomstolen avgörande betydelse för säkerställandet av mänskliga rättigheter i Europa.

Euron Alla EU:s medlemsländer ska gå med i det ekonomiska och monetära samarbetet – EMU, så fort de har uppfyllt kraven på EMU-medlemskap och har uppvisat tillräcklig stabilitet. Euron ska vara en av världens ledande valutor. För att främja EU:s tillväxt och konkurrenskraft bör de sista hindren för den fria rörligheten avlägsnas, framför allt med avseende på nya medlemsstater.

Framtiden inom EU EU ska vara öppet för alla europeiska länder som delar grundprinciperna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprinciperna. Utvidgningen av EU ska ändå inte vara ett självändamål och får inte heller äventyra stabiliteten i unionen. Då nya medlemsstater antas, bör alla delar av Köpenhamnskriterierna vara uppfyllda. Integreringen av de nya medlemmarna i unionen ska också ges mera vikt. Mekanismerna för beaktandet av regionala särdrag och minoriteters behov bör förbättras i ett utvidgat EU. Efter Lissabonstrategin behövs en strategi som fastställer mål och medel för ökad tillväxt i EU, men som samtidigt garanterar hållbar utveckling. Gemensamma strategier med långsiktiga mål ska kontinuerligt omfattas och uppföljas i EU.

Företagande Privatföretagare är grunden till att nya arbetsplatser skapas i vårt samhälle. Förutsättningarna för privat företagsamhet bör förbättras genom att göra det lättare att grunda nya företag och nyanställa. Små och medelstora företag utgör den del av företagsvärlden som har den bästa möjligheten att råda bot på arbetslösheten. Speciellt unga måste få det stöd de behöver och uppmuntras till att starta egna företag. Framtidens Finland behöver fler företagare och företagsamma medborgare.

Försvar inom EU Utvecklingen av den gemensamma säkerhetspolitiken är viktig inte bara inom unionen utan också globalt. EU bör ha beredskap för att effektivt hantera kriser och konflikter i sitt närområde. EU har redan nu befogenheter som mer aktivt kunde utnyttjas. FN bör fortfarande ha det största ansvaret för gemensam säkerhetspolitik och EU ska arbeta enligt FN-stadgan och enligt OSSE:s stadga för säkerhet i Europa. EU:s säkerhetspolitik bör bli mer klart strukturerad.

Flyktingpolitik Finland behöver en ny, öppen invandringspolitik. Arbetet för ett gränslöst Europa måste fortsätta och de murar som byggs upp kring Europeiska unionens yttre gränser bör rivas. Vi ser det mångkulturella samhället som en utmanande möjlighet och inte som ett hot. Finland måste ta en ökad andel av det globala ansvaret för människor på flykt. Det behöva arbetskraftsinvandring som ett medel för att rädda välfärdsstaten, när de stora åldersklasserna går i pension. Därför borde Finland göra sin arbetsmarknad attraktivare utåt. Vi tror på individen och anser att de människor som vill ska få trivas här och verka för vårt finländska samhälle. Handläggningstiden för uppehållstillstånd måste förkortas. Väntetiden för asylsökande bör inte vara längre än 6 månader.

Globalt agerande inom EU EU ska vara en trovärdig och handlingskraftig global aktör och agera som föregångare i globala frågor. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) ska bygga på en gemensam agenda. I dessa frågor ska unionen representeras av den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik. EU bör driva gränsöverskridande samarbete, inte bara med stater utan också med internationella organisationer. Genom EU:s gemensamma agenda ska unionen vara en starkpådrivande kraft för att få andra stater att också ta ansvar i globala frågor.

Handikappfrågor Kommunerna ska garantera hjälp som underlättar de handikappades vardag. Funktionshindrade och på annat sätt handikappade ska ha rätt till en personlig assistent. Det ska också vara lättare att röra sig i omgivningen med t.ex. rullstol. Oavsett av handikapp ska alla ha rätt till en värdig vardag.

Högskoleutbildningen För att i framtiden trygga den svenskspråkiga högskoleutbildningen ska det ske en större samordning mellan de svenskspråkiga utbildningsenheterna. Den svenskspråkiga högskoleundervisningen garanteras genom enspråkigt svenska högskoleenheter. Undervisningen och handledningen vid de tvåspråkiga högskolorna ska hålla samma kvalitet på båda språken. Svenskspråkiga studerande vid en tvåspråkig högskola ska ha tillgång till all allmän information samt tentfrågor på svenska.

Hälso- och mentalvård En för medborgarna förmånlig och lättillgänglig hälso- och sjukvård bör erbjudas, eftersom den utgör en viktig del av vårt välfärdssamhälle. Förebyggande arbete och vård i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt. Det här gäller såväl sjuk-, hälso- och mentalvård som missbrukarvård. Den offentliga sektorn ska garantera produktionen av basvård, men behöver inte själv producera den.

Ideologi SU:s ideologi bygger på liberalism. Liberalism är enligt SU frihet under ansvar; frihet att göra sina egna val men också att ta ansvaret för sina handlingar och andras välbefinnande.

Jämställdhet Jämställdhet är en naturlig förutsättning för att individens frihet och likvärdiga möjligheter i samhället ska förverkligas. Kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, sexuell läggning och funktionshinder avgör inte en människas värde. Lika lön för lika arbete ska betalas och att arbetsgivarkostnaderna för föräldraledigheten ska fördelas jämnt mellan alla arbetsgivare så att inte unga kvinnor diskrimineras vid anställningssituationer.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska göras mera lockande för att få medborgarna att använda sig av den i större grad. I tätorter ska kollektivtrafiken vara så heltäckande och förmånlig som möjligt för att minska privatbilismen.Det är viktigt att det finns en fungerande kollektivtrafik även i glesbygderna. Där priserna blir oskäliga bör de subventioneras.

Kommunikationer Fungerande kommunikationer är en grundsten för välmående regioner och av yttersta vikt för att möjliggöra en kontinuerlig utveckling av hela landet. Med kommunikationer avses både väg-, tåg- och flygförbindelser samt lokaltrafik. För att uppmuntra till miljövänligt tänkande ska kollektivtrafik vara billigare än att åka bil en motsvarande sträcka.

Kultur Det ska vara möjligt att ta del av olika former av kultur i alla regioner. Kommunerna ska i mån av möjlighet stöda kulturverksamheten genom att upprätthålla olika verksamhetsformer såsom musik- och bildkonstskolor, bibliotek och lokaliteter för kulturevenemang.

Kärnkraft Kärnkraften bygger på en ändlig naturresurs och beroendet av kärnkraften bör avvecklas. Ifall samma mängd pengar som satsats på att utveckla kärnkraften hade satsats på alternativa energiformer skulle vi i dag ha kommit betydligt längre med den hållbara utvecklingen. En avveckling är ändå inte är möjlig i dagens läge. Däremot måste satsningarna på alternativa energikällor ökas kraftigt för att på sikt kunna ersätta kärnkraften.

Lantbruk En levande landsbygd och lantbruk är oumbärliga i livsmedels- och virkesproduktionen. Lantbrukets viktigaste uppgift är produktionen av baslivsmedel, men näringen är också förknippad med miljö-, kultur- och landsbygdsfrågor. Vi måste satsa mer på rena och ekologiska produkter. En god stödservice är en förutsättning för att unga ska kunna och ha vilja att jobba inom branschen.

Miljö För att rädda miljön måste det ske en attitydförändring och miljötänkandet måste bli en naturlig del av vardagen för alla individer. Denna attityd ändras genom miljöfostran. De globala klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Det är allas ansvar att se till att moder jord även i framtiden mår väl. Förändringar behövs nu för att civilisationen också i framtiden ska kunna leva vidare.

Missbruk Missbrukarvård på svenska bör vara en självklarhet. Möjlighet till gratis utbyte av sprutor ska finnas i kommunerna. I samband med utbytet ska missbrukarna också kunna få annan hälsovård och information om olika vårdformer mot missbruket som till exempel medicinering och terapi. Vi motsätter oss en legalisering av droger.

Religion Alla har rätt att välja vad de vill tro på. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Därför måste dagens religionsundervisning skrotas och ersättas med livsåskådning. De större religiösa samfundens historia och innebörd ska behandlas i högre grad än i dagens läge för att ge en ökad förståelse för olika kulturer och livsåskådningar.

Stad- och landsbygd Vi behöver såväl en levande stadsbygd som en levande landsbygd. Det ska vara möjligt att leva i hela landet, året runt.

Studiestöd Studerande ska ha reella möjligheter att studera på heltid – xtudiestödet ska göra det möjligt. Stödet bör också vara knutet till levnadskostnadsindexet och inkomstgränserna slopas då studerande idag måste prestera studiepoäng för att erhålla stödet.

Svensk service Tillgången till starka svenskspråkiga instanser måste säkerställas genom språklig konsekvensbedömning i samband med samtliga omstruktureringar inom stat, kommun och rättsväsende i regionerna. Detta för att trygga servicen på svenska och möjligheterna att leva som svenskspråkig i Finland i framtiden.

Ung i kommunen De ungas åsikter bör lyftas fram mer ofta och i högre utsträckning. Därför ska det finnas ett ungdomsråd eller -fullmäktige i varje kommun. Dessa bör höras i alla frågor som berör unga av kommunens samtliga beslutande organ samt ha tillgång till en egen budget och tillgång till tjänstemän. Kommunen ska trygga förekomsten av ungdomslokaler, kultur- och idrottsutrymmen för alla, samt tillräckligt med personal för ungdomssektorn.

Ungdomsarbetslöshet Speciella satsningar måste genomföras för att få ner ungdomsarbetslösheten – dels genom en förebyggande coaching för att förhindra att unga hamnar snett i början av studie- och arbetslivet, dels genom att göra det enklare att anställa personer även för kortare tider. För detta behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden och mindre trösklar för anställningar samt ett tryggare stödsystem vid eventuella övergångsperioder mellan olika arbetsgivare.

Utbildning Det är en mänsklig rättighet att få utbildning. Alla ska ha rätt till likvärdig utbildning oberoende av vem man är, var man bor eller vad man har för bakgrund. Utbildningen ska hålla en hög kvalitet i både nationell som internationell jämförelse. För att garantera en hög kvalitet på utbildningen tycker att det är viktigt att klasserna inte är för stora – så att varje individ får utrymme, och att skolvägen inte blir för lång.

Utrikespolitik Finland ska föra en aktiv och hållbar utrikespolitik. Det är viktigt att det goda samarbetet med Norden och EU fortsättningsvis utvecklas. Samarbetet med Baltikum måste förbättras. Finland ska vara en aktiv aktör i internationella samarbetsforum och organisationer.

Våld Det är en rättighet att kunna leva tryggt i vårt samhälle. Samtidigt finns det många olika former av våld och våldsamhet i vårt samhälle som starkt måste motverkas. Samarbetet mellan olika servicenivåer och instanser bör förbättras för att motarbeta all form av våld från så tidig ålder som möjligt. Dessa problem måste lyftas upp mera i offentligheten för att sänka tröskeln att anmäla våld.